Stinas uppgift - Visa hur larmets ljud ser ut!

Stinas uppgift
Aktivitet
Jag valde att introducera ett material att konstruera med som ingår i det projektet vi jobbar med. Hönsnät, piprensare, garn och elkablar. Barnen är 2,5-3 år gamla. Som jag skrivit om tidigare jobbar vi med barnens teorier, känslor och berättelser om larm. En vecka tidigare gick larmet en gång till på förskolan och barnen fick ytterligare en ”larmupplevelse”. Tidigare har vi jobbat med det muntliga berättandet, teckna med tusch och blyerts och måla med flytande täckfärg. Nu är vi nyfikna på hur barnen kan konstruera deras upplevelse av larmets ljud. Utmaningen till barnen var:
Visa hur larmets ljud ser ut!

Dokumentation

Alla barn valde piprensare. Stoppar in det i ett hål i hönsnätet som är uppsatt på en klädstång. Ett barn snurrar piprensaren så att den fastnar. Ett annat barn lägger in piprensaren så att den hänger och balanserar.

Jag upprepar frågan ”visa hur larmets ljud ser ut”. ”Så här” säger L när hon snurrar på piprensaren. De börjar använda elkablarna. L frågar ”Kan du hjälpa mig att knyta”. Jag svarar att hon kan fortsätta att snurra och försöka göra en knut. Efter en stund lyckas hon! ”Jag ska berätta för mamma”

K sätter dit en piprensare och säger ”Titta”. Detta upprepar han flera gånger. Två barn står vid varsin ende på klädsången och snurrar fast piprensare och elkablar. Ett barn väljer att använda garn. E säger ”behöver lim”. Hämtar limstift och limmar på piprensarna. Alla barn börjar använda limstift. Efter 45 min säger barnen att de är klara och vi avslutar aktiviteten.

Reflektion
Barnen börjar med piprensare som de har mött tidigare i andra sammanhang. Sedan upptäcker de elkablarna och dess möjligheter. Det verkar som att elkablarna var lättare för barnen att forma. När barnen snurrar fast piprensarna och säger att ljudet ser ut så här. Tänker de att ljudet ser snurrigt ut eller är det bara ett sätt att sätta fast piprensarna? De är förtrogna med att använda lim och väljer att hämta det för att kunna sätta fast materialet. Barnen vill berätta att de har kunnat sätta fast trådarna för kompisarna. L blir glad och förvånad när hon lyckades göra en knut och vill berätta det för mamma.

Så vad är det barnen undersöker?

- konkretisera larmets ljud (göra det abstrakta konkret)

- samarbeta

- användandet av nya språk/material

- använder sina tidigare erfarenheter

- hämtar inspiration av varandra

- berättelser - de vill förmedla det de gör till andra, omvärlden.

Lpfö 98:

Förskolan ska sträva efter att varje barn”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,”

Jag kopplar den här aktiviteten till Tarjas tankar om kunskapsutveckling - att uttrycka det som finns på insidan i olika språk.

Planering av aktivitet

Nästa utmaning blir att barnen ska få visa larmet ljud med piprensare, elkablar och garn på plast. Detta för att de ska få använda sina erfarenheter av materialet i ett nytt sammanhang.

Dokumentation

Barnen står vid bordet som är täckt med plast. Innan jag hunnit visa det materialet som jag hade tänkt (piprensarna, elkablar och trådar) säger de att de vill måla larm. Jag tar fram tjocka pastellkritor. De börjar att rita snabba cirkelrörelser och raka streck på plasten.

Efter ett tag känns det som att de är färdiga och jag frågar om de vill visa hur larmets ljud ser ut med piprensarna, elkablar och trådar. Barnen tar materialet och gör mer runda former och lägger på plasten. De hämtar limstift och limmar fast. De gör även raka linjer med materialet.

Atelieristans roll, visuell kompetens, det analytiska ögat.

Tarja Häikiö 120301
Hur skapar man det analytiska ögat?
Det här har jag funderat kring länge och det är svårt. Tarja tog upp många viktiga teorier och tankar om detta. Barnen behöver möta många olika bilder. I Reggio Emilia arbetar de med föreställande bilder och ickeföreställande. Realistiska bilder och abstrakta bilder. Barn behöver möta bilder som utmanar ögat. Det är viktigt för det visuella seendet.
Mångtydighet i böcker för barn för att öva upp det visuella seendet. (Det är därför Mamma mu gungar!) Barnens tankar behöver bråkas med. Det här hjälper barnen att förstå verkligheten för de har överträtt verklighetens gräns.
Jag försöker förstå Tarjas teorier om kunskapsutveckling. Att vi kan bygga broar i ateljén mellan konkret och abstrakt. Det är detta som vi jobbar med i min barngrupp med att barnen försöker förstå larmet som är väldigt abstrakt och ett ljud som framkallar många olika känslor. Genom att använda oss av de 100 språken så att de får uttrycka sig, förstå, konkretisera och “bråka” med sina tankar och känslor.

Imitera, återskapa, nyskapa

Seminarium med Stina

Jag tycker det är intressant att få höra om olika teorier om estetiska lärprocesser.

Vygotskijs beskrivning av de estetiska lärprocesserna:

Först imitera - härma

Sedan Reproduktion - återskapa

Till slut Kreativitet - Nyskapande

Jag tycker att kreativitet och nyskapandet kan komma tidigare i processen. Exempel har jag sett att ettåringar provar att måla med skaftet på en pensel. Detta lämnar nya spår i färgen som inte är samma som med en pensel. I olikheterna uppstår reflektion, nya erfarenheter och lärande. Det inspirerar även andra barn till att prova samma sak - Imitera.

Klotterstadiets tre kategorier enligt Viktor Lowenfeld:

- Tillfälligt, oordnat klotter

- Kontrollerat klotter ( punkter, bågar)

- Benämnt klotter (medvetet sätter ihop linjer och former)

Jag känner igen alla de här tre kategorierna i barns bildskapande. Speciellt kontrollerat klotter när de börjar göra bågar och säger regnbåge.

Eget arbete 5

Reflektion kring den pedagogiska miljön och dess betydelse för det skapande arbetet. Hur kan miljön bidra till att barn får tillgång till sina olika språk och uttryck?
I miljön ser man vilken kunskapssyn och barnsyn pedagogerna har. Ser vi barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap? Miljön och framförallt den osynliga miljön är viktig för barnens skapande arbete. Det bör vara en mångfald av material. Olika och lika material. Ex har man långa träpinnar är det bra om man även har korta, smala, tjocka….för att reflektera över olikheterna och likheterna. Då får även hjärnan öva på sortering och att minnas. Finns det inspirationsbilder/skulpturer/installationer i miljön kan barnen få syn på olika sätt att se världen och det kan öka kreativiteten. I miljön behöver materialen vara väl synliga och tillåtande att använda. Blanda de olika språken och uttrycken. Lyssna och ta vara på barnens kreativitet. Tarja sa “se till att nya och oväntade saker uppstår i ateljén”. Ha material från barnens erfarenhetsvärld och abstrakta material. I mötet uppstår kreativitet.

Studiebesök på förskolan Nova

Det är alltid inspirerande att besöka andra förskolor.
Vi skulle titta på barns uttryck i miljön. Här är några reflektioner:
Jag förstår inte varför de yngsta barnen hade fått sitta själva och måla. Pedagogerna ville få syn på barnens lärstrategier. Men med min erfarenhet och vad vi pratar om under kursen så lär sig barnen mycket genom imitation i de estetiska lärprocesserna. Sitter de själva har de ingen att inspireras ifrån. Om barnen hade suttit tillsammans hade säkert lärstrategierna sett annorlunda ut och barnen hade fått inspiration från varandra och kommit längre i sin process.
I en av ateljéerna såg jag en målning där ett barn hade inspirerats av en Picasso målning. Vikten av inspirationsbilder. Barnet har tittat noga och återskapat som är en viktig del i den estetiska lärprocessen. ´Barnet jobbar med det analytiska ögat och är väl förtrogen med materialen.

Barns kreativa språk och kommunikation

Seminarium om barns kreativa språk och kommunikation
Efter att ha varit på seminariet med Pernilla Mårtensson känner jag mig inspirerad när det gäller berättelser. På min förskola jobbar vi just nu med Larm och berättelser. Larmet gick en dag och det lät väldigt högt. Detta satte spår hos flera barn och vi har jobbat vidare med det på olika sätt. Bl. a. har de tecknat larmet med tusch, skapat en låda med återvinningsmaterial där de vill stänga in larmet när det kommer. De berättar mycket om larmet. Det finns olika dimensioner i deras berättelser.
- känslor arg, rädsla, ledsen
- upplevelsen av det höga ljudet
- hur de ska hantera de här känslorna (bygga en låda till larmet)
- de funderar kring vad ett larm är och har egna teorier om att larmet är en hon.
Deras första teckningar av larmet var prickar och en stor cirkel. Vi pedagoger tänkte att de illustrerar ljudet. Vid ett senare tillfälle ger barnen larmet mer kroppslig form med kropp och ben. Larmet får även en kanelbulle. Vi pedagoger tänker att detta beror på att barnen har berättat och reflekterat mycket om larmet. Barnen har utvecklat sina teorier och hypoteser och larmet.
Efter Pernillas tankar om berättelser funderar vi på att jobba vidare med deras berättelse om larmet med hjälp av datorn. Då kan vi kombinera bild, text och ljud. Det blir en ny utmaning både för mig och barnen!

Sverige dansar för djurens rättigheter

I januari var vi på Frölunda Kulturhus och utställningen Sverige dansar för djurens rättigheter.
Det är intressant att se olika utställningar med olika syften. Just den här tycker jag har ett mer kommersiellt syfte, där de vill få in pengar till djurens rättigheter. Det syntes att alla foton inte var “äkta” eftersom de hade lånat djuren de fotades med. Det gjorde att alla bilder inte var trovärdiga.
Det är intressant att försöka hitta olika dimensioner i konst som man både gillar och inte gillar. Jobba med det reflekterande ögat.
Efter det hade vi sokratiska samtal som är ett demokratiskt samtal där alla får komma till tals. Det jag tycker är bra med det är att man har både ett gruppmål och ett individuellt mål. Det gör att man kan utveckla sitt eget och gruppens samtalsmetodik. Jag tycker att bland det svåraste är att lyssna och försöka förstå vad de andra menar utan att bara tänka på vad man själv ska säga.