Jag känner att jag har utvecklat mina tankar inom alla de områdena genom reflektioner i basgruppen och med kollegor. Men kanske framförallt genom arbetet med barnen. Där har jag provat mina tankar/idéer/teorier i praktiken och fått direkt respons tillbaka från barnen och utvecklats tillsammans med dem. De tankarna har jag fört tillbaka till basgrupp/kollegor för reflektion också har nya tankar uppstått. De här lärprocesserna är inte lätta utan fulla av frustration och förvirring när man strävar efter förståelse och hur man kan gå vidare.
I höstas började jag resan med en fördjupning inom Reggio Emilias filosofi samt vikten av materialkännedom och introducering av material. Mycket inspiration hämtade jag från ”Skapande barn” av Stina Braxell. Hon skriver bl. a. om de olika faserna i estetiska lärprocesser. I min barngrupp (2-3år) har jag märkt att de har lättare att uttrycka sin tanke med grafiska material än med flytande täckfärg. Jag tänker att detta kan bero på att den flytande täckfärgen har ett alfabet där det tar längre tid att lära känna, utforska och fördjupa materialet. Men det är ju bara en teori.....
Hur känns det i kroppen att vara rädd?
Atelieristans roll är som sagt svår att greppa och kan se väldigt olik ut. Utforma miljön i ateljén, vara handledare och inspirerar pedagoger. Utveckla visuell kompetens och användandet av konst på olika sätt. Olika roller och arbetssätt i olika situationer. Svårigheten i att avgöra när man ska inspirera, handleda, utmana, avvakta…
Den här terminen har jag fördjupat mina tankar om projektarbete och barns bildskapande. Jag tycker att metanivån som Cristian Fabbi pratade om på föreläsningen har hjälpt mig att hålla fokus i projektet och ta det till en högre logisk nivå. Tidigare i bloggen har jag berättat att vi i min barngrupp jobbar med ett projekt om Larm. Nu har projektarbetet utvecklats genom att ha metanivån “Att hantera sina känslor”. Barnen jobbar just nu med att hantera sin rädsla i olika språk som ljus, musik, kroppens språk, måla, grafisk framställning. I “Konstteori - en introduktion” av Cynthia Freeland kan man bl. a. läsa om hur konst kommunicerar:
“Både uttrycksteorin och den kognitiva konstteorin hävdar att konst kommunicerar: den kan förmedla stämningar och känslor eller tankar och idéer. Tolkningar är viktiga därför att de hjälper till att förklara på vilket sätt det sker. Konsten får delvis sin innebörd från sitt sammanhang.” (s. 140)
I projektet Larm - att hantera sina känslor visade jag Skriet av Edvard Munch för barnen för att se vilka känslor konstverket förmedlade till barnen. Barnen visade rädsla genom att springa, skrika och smyga. Deras tolkning var att det var ett spöke eller monster som var läskigt. Det är i den här processen jag och mina kollegor är just nu så vi för se hur vi kommer gå vidare.
Tarja Häikiö talade om på sin föreläsning den 15/9-11 om att sätta saker i relation till varandra. (Likheter olikheter skillnader) Barnet undersöker världen för att få kunskap om världen. Barnen använder blandformer. Därför tänker jag att vi behöver blanda språken och uttryckssätten. I “Att göra lärandet synligt” Project Zero, Reggio Children skriver författarna att:
“Det är inte bara det individuella barnet som lär sig lära, också gruppen blir medveten om sig själv som en “plats för undervisning”, där de många språken berikas, mångfaldigas, förfinas och skapas - men också kolliderar, “smittar varandra”, blir till hybrider av varandra och förnyas. (s. 83)
Måla larmet!
Förra terminen jobbade vi i ljusateljén där barnen undersökte ljusets möjligheter.
Nu använder vi oss av ljusets språk i projektarbetet och blandar det med andra uttryckssätt som musik och kroppens språk. Här fick jag inspiration från workshoppen vi hade:"En scen- tusen ljus- ingenstans att fly”.
Hur gör du när du är rädd?
Den Visuella kulturen omger oss överallt och det är viktigt att utveckla det analytiska ögat som reflekterar över vad det ser. Vikten av att barnen får möta olika sorters bilder….Samt ta in konsten i förskolan…..och ta ut förskolan till konsten….och ta ut barnens konst till samhället. Det är en viktig roll för atelieristan att jobba med.
Jag har funderat mycket kring Estetik och vad det innebär. Förut så tänkte jag mest på det visuella, nu tänker jag mer på alla sinnen. Ex i olika lärprocesser och i skapandet av miljöer.
På min förskola är det några barn som har utforskat olika blandningar av mjöl, kryddor, vatten, bär… Barnen har smakat, luktat, förundrats och fascinerats av blandningarna. Det har verkligen varit en estetisk lärprocess där alla sinnena har utmanats.
En svårighet för atelieristan är att förskolan ofta har en föråldrad organisation som behöver ses över för att ge möjlighet för att atelieristor och pedagogistor ska kunna utföra sitt arbete.
Det finns många utvecklingsmöjligheter för atelieristan. Tänka i samhällsperspektiv så att förskolan blir mer inkluderad. Jobba med de estetiska lärprocesserna både i förskolan och skolan. Följa med samhällets utveckling och alla nya språk och uttryckssätt som ständigt utvecklas.
Den här kursen har verkligen satt sina spår i mig och jag ser fram emot att fortsätta förundras över barns tankar och deras sätt att uttrycka dem!
Referenser:
Tarja Häikiö Barns estetiska lärprocesser, semninarium
Seminarium med Cristian Fabbi
Skapande Barn av Stina Braxell
Att göra lärande synligt Project Zero Reggio Children
Konstteori av Cynthia Freeland
