Vi hade gruppmötet p förskolan där jag jobbar. Det var roligt och inspirerande att se andra inspireras av förskolan och Atelien! Tack för besöket!
Vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska lärprocesser blir levande och hålls vid liv?
Använda sig av "öppna" material som inte är förutbestämda.
Blanda språken
Transformativ miljö
Nya utmaningar
Kreativitet, göra på nya sätt och prova nya språk.
Inspirera till utforskande, experimentera, känna lust och skaparglädje!
Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt?
Pedagogisk dokumentation kan man använda som ett pedagogiska verktyg för pedagoer och barns så att projektet utvecklas. Ge tillbaka dokumentatinen till baren genom ex bilder vi a projektor, utskriva bilder och de konkreta verk/alster gjorda av barnen.
söndag 4 december 2011
Reflektiner efter seminarium Barns skapande och visuella språk Stina Braxell
Några tankar från seminariet:
Hur viktigt det är att få göra sina bilder utan att bli bedömd.
Stina Braxell citat:
"Fattiga miljöer ger fattiga barn
Rika miljöer ger rika barn"
Det krävs väligt mycket mer än bara en rik miljö. Förhållningssättet och arbetssättet är minst lika viktigt.
Grottmålningar (bilden) var det första sättet att kommunicera!
Hur viktigt det är att få göra sina bilder utan att bli bedömd.
Stina Braxell citat:
"Fattiga miljöer ger fattiga barn
Rika miljöer ger rika barn"
Det krävs väligt mycket mer än bara en rik miljö. Förhållningssättet och arbetssättet är minst lika viktigt.
Grottmålningar (bilden) var det första sättet att kommunicera!
Reflektion efter seminarium Projekarbete i Reggio Emilia. Pernilla Mårtensson.
Efter det här seminariet känner jag min helt förvirrad när det gäller pedagogisk dokumentation och reflektion. Pernilla pratade om fördjupat tänkande på metanivå. Det här är min tolkning: Genom att fördjupa tankandet på metanivå kan vi problematisera följande: Pernilla: "Vad är det vi tror oss veta om barn och lärande när vi gör det vi gör?" Kommer vår barnsyn och kunskapssyn att förändras? Kan man reflektera i de här stegen för att nå metanivå?
1: Vad ser du? ( Inte tolka)
2: Reflektion ( Inte tolka?)
3: Analys- fördjupning ( Tolka)
För att sen gå vidare med nästa utmaning....och börja om...
Hur har ni andra förstått det här med reflektion?
1: Vad ser du? ( Inte tolka)
2: Reflektion ( Inte tolka?)
3: Analys- fördjupning ( Tolka)
För att sen gå vidare med nästa utmaning....och börja om...
Hur har ni andra förstått det här med reflektion?
Refektion efter seminarium Dokumentation kring projektarbete. Mia Andersson.
På väggen i salen på HDK kan man läsa "Vi har makten att förändra". Värt att tänka på!
Mia berättade att de har sin dokumentation i en powerpoint där de skriver in och ut. Det har vi börjat med i mitt arbetslag och det känns som att dokumentationen blir mer som ett reflektionsmaterial.
Varför 100 språk?
Ingång för alla barn i olika språk. Alla kan vara delaktiga i projektet.
Här är några nyckelord som jag fick med mig:
- Kunskapande
- Upptäckarglädje
- Skapande samspel
- Påverka och förändra
- Undersöka och förstå
- Se och uppleva
- Skärpa ögat
Mia berättade att de har sin dokumentation i en powerpoint där de skriver in och ut. Det har vi börjat med i mitt arbetslag och det känns som att dokumentationen blir mer som ett reflektionsmaterial.
Varför 100 språk?
Ingång för alla barn i olika språk. Alla kan vara delaktiga i projektet.
Här är några nyckelord som jag fick med mig:
- Kunskapande
- Upptäckarglädje
- Skapande samspel
- Påverka och förändra
- Undersöka och förstå
- Se och uppleva
- Skärpa ögat
Reflektioner efter seminarium med Tarja Häikiö
Seminarie: Reggio Emillias pedagogiska filosofi och atelien som pedagogisk miljö.
Hon berättade om grafisk framställning. Bl. a. att man kan teckna från minnet och direkta observationer. I vårt senaste basgruppsmöte pratade vi om att måla stilleben med små barn. Katarina har erfarenhet av det och jag blev inspirerad till att prova det med barnen. Men jag har lite funderingar kring hur det ska gå till....Ska man fråga de barn som själva har börjat gestalta? Och inte de som "klottrar". Jag tycker det är en svår balansgång mellan hur mycket man kan utmana så att barnen inte känner att det är för svårt och att de måsten prestera något?
Reggio Emilias pedagogska filosofi är svår att greppa. För det är så olika hela tiden. Och allt kan bero på något annat...i ett visst sammanhang. Det var intressant att få höra Tarjas tolkning!
Jag gillade det här uttrycket från Tarja: Atelieristan: Koreograf i atelien!
Hon berättade om grafisk framställning. Bl. a. att man kan teckna från minnet och direkta observationer. I vårt senaste basgruppsmöte pratade vi om att måla stilleben med små barn. Katarina har erfarenhet av det och jag blev inspirerad till att prova det med barnen. Men jag har lite funderingar kring hur det ska gå till....Ska man fråga de barn som själva har börjat gestalta? Och inte de som "klottrar". Jag tycker det är en svår balansgång mellan hur mycket man kan utmana så att barnen inte känner att det är för svårt och att de måsten prestera något?
Reggio Emilias pedagogska filosofi är svår att greppa. För det är så olika hela tiden. Och allt kan bero på något annat...i ett visst sammanhang. Det var intressant att få höra Tarjas tolkning!
Jag gillade det här uttrycket från Tarja: Atelieristan: Koreograf i atelien!
Besök på förskolan där Eva jobbar!
Jag blev utmanad i att jobba med tapetklister, tidingspapper och silkespapper. Först tyckte jag att det var äckligt, men efter en stund blev det skönt, ganska lent. Eva visade hur man kunde forma tredimensionellt med materialet. Och sedan kunde man ta silkespapper som ett sista lager för att färgsätta. Det var inspirerande att färgsätta med papper istället för med flytande färg!
Tack Eva för besöket!
Tack Eva för besöket!
Reflektioner efter studiebesök Göteborgs Internationella Konstbiennal och Eget arbete 2.
Jag har funderat mycket på konst. Hur kan man jobba med konst och varför?
Tankar jag fått med mig är att bilden kan vara ett sätt att se världen på olika sätt. Olika dimensioner, för en fördjupad förståelse genom reflektion. Jag har fått en ny insikt i att man kan visa barnen konst som man själv inte gillar och även svår konst. Jag tänker också på Vygotskijs tankar om Fantasi - Kreativitet. Genom att använda sig av konst, skapande och reflektioner kan vi få syn på nuet och framtiden. Utan fantasi skulle väl aldrig människan komma på ideén om att kunna flyga?
Under studiebesöket fick jag många tankar. Bl. a. att utrymmet "luften" mellan skulpturerna kan vara minst lika viktig och spännande som skulpturen i sig. Vilka spår lämnar vi människor efter oss? Medvetna spår, omedvetna spår? Har människan en inre kraft att vilja lämna spår efter sig? Meningsfullheten. När blir det viktigt? För vem? För andra? För mig själv? Vad vill jag isåfall förmedla?
Det här har vi pratat mycket om i mitt arbetslag. Vilka spår lämnar barnen efter sig? I färg, lera, sand mm...
När blir det viktigt för barnen? Hur kan vi se det? Kan vi lämna känslospår hos varandra genom hur vi rör vid varandra, fysiskt och verbalt? Vad har vi för minnen av spår? Upplever vi spåren med våra sinnen?
Vad kommer vi själva ihåg från när vi var barn? Doftminnen verkar kopplas samman med en viss känsla. Obehag, skönt, äckligt, spännande, rädsla, underbart, varmt, mysigt.....
Tarja Häikiö pratatade om att det vi minns är 50-70 % från det visuella. Men det är säkert olika från person till person.
Tillbaka till konsten:
Om cigarettfimpar upplagt i ett mönster är konst så kan ju vad som helst vara konst. Eller är det bara konst när man har en tanke med det man gör? Men ibland kommer ju tanken långt senare? På förskolan ser jag att barn lägger material i olika mönster. En dag så lade ett barn trasparanta trianglar på en plastskiva. Jag frågade om hon ville ta kort på det och det ville hon! Konst? Javisst!
Tankar jag fått med mig är att bilden kan vara ett sätt att se världen på olika sätt. Olika dimensioner, för en fördjupad förståelse genom reflektion. Jag har fått en ny insikt i att man kan visa barnen konst som man själv inte gillar och även svår konst. Jag tänker också på Vygotskijs tankar om Fantasi - Kreativitet. Genom att använda sig av konst, skapande och reflektioner kan vi få syn på nuet och framtiden. Utan fantasi skulle väl aldrig människan komma på ideén om att kunna flyga?
Under studiebesöket fick jag många tankar. Bl. a. att utrymmet "luften" mellan skulpturerna kan vara minst lika viktig och spännande som skulpturen i sig. Vilka spår lämnar vi människor efter oss? Medvetna spår, omedvetna spår? Har människan en inre kraft att vilja lämna spår efter sig? Meningsfullheten. När blir det viktigt? För vem? För andra? För mig själv? Vad vill jag isåfall förmedla?
Det här har vi pratat mycket om i mitt arbetslag. Vilka spår lämnar barnen efter sig? I färg, lera, sand mm...
När blir det viktigt för barnen? Hur kan vi se det? Kan vi lämna känslospår hos varandra genom hur vi rör vid varandra, fysiskt och verbalt? Vad har vi för minnen av spår? Upplever vi spåren med våra sinnen?
Vad kommer vi själva ihåg från när vi var barn? Doftminnen verkar kopplas samman med en viss känsla. Obehag, skönt, äckligt, spännande, rädsla, underbart, varmt, mysigt.....
Tarja Häikiö pratatade om att det vi minns är 50-70 % från det visuella. Men det är säkert olika från person till person.
Tillbaka till konsten:
Om cigarettfimpar upplagt i ett mönster är konst så kan ju vad som helst vara konst. Eller är det bara konst när man har en tanke med det man gör? Men ibland kommer ju tanken långt senare? På förskolan ser jag att barn lägger material i olika mönster. En dag så lade ett barn trasparanta trianglar på en plastskiva. Jag frågade om hon ville ta kort på det och det ville hon! Konst? Javisst!
Grupparbete i baslag 1
Vi hade gruppmötet på förskolan där Jennie jobbar. Jag blev inspirerad av deras arbete med lera och handskrivna dokumentationer. Vi får inte glömma bort det handskrivna ordet i it-samhället!
Tack Jennie för besöket!
Frågan vi samtalade om var: Hur kan atelieristan bidra till att barns utforskande blir utifrån barns perspektiv och vilken relation kan atelieristans arbete ha i den pedagogiska verksamheten?
I gruppen talade vi om miljöns betydelse för barns utforskande. Den ska vara inspirerande, materialet ska vara tillgängligt, inspirera till att prova nya saker. Genom pedagogisk dokumentation kan vi få syn på vad/hur/varför barnen gör i atelien och inte bara det vi tror att de gör. så att vi kan utmana de vidare att prova sina hypoteser. Ateliersitan behöver lyssna på barnen med alla sina sinnen.
I det pedagogiska verksamheten kan atelieristan handleda och inspirera andra pedagoger. Jag filmade en aktivitet i atelien som vi sedan reflekterade kring i arbetslaget. Mina kollegor tyckte det ar intressant att se hur jag jobbade. Vi såg bl. a. att barnen hade härliga samtal vid staffliet som vi inte hade kunnat lyssna på utan videokameran.
Tack Jennie för besöket!
Frågan vi samtalade om var: Hur kan atelieristan bidra till att barns utforskande blir utifrån barns perspektiv och vilken relation kan atelieristans arbete ha i den pedagogiska verksamheten?
I gruppen talade vi om miljöns betydelse för barns utforskande. Den ska vara inspirerande, materialet ska vara tillgängligt, inspirera till att prova nya saker. Genom pedagogisk dokumentation kan vi få syn på vad/hur/varför barnen gör i atelien och inte bara det vi tror att de gör. så att vi kan utmana de vidare att prova sina hypoteser. Ateliersitan behöver lyssna på barnen med alla sina sinnen.
I det pedagogiska verksamheten kan atelieristan handleda och inspirera andra pedagoger. Jag filmade en aktivitet i atelien som vi sedan reflekterade kring i arbetslaget. Mina kollegor tyckte det ar intressant att se hur jag jobbade. Vi såg bl. a. att barnen hade härliga samtal vid staffliet som vi inte hade kunnat lyssna på utan videokameran.
Egen skapande bilduppgift 1
Jag har valt att börja med att möta grafiska material. Torrpastellkritor kändes härliga att använda. Färgerna "lyser" på det svarta papperet och jag gillade känslan av att sudda ut färgerna för att få mjuka kontraster.
Oljepastell kändes mer kletig och gick inte att sudda ut lika lätt. Men färgerna blev väldigt framträdande på svart papper. Kolkrita var mjuk och skön att teckna med, det blev snabbt olika effekter eftresom det gick lätt att sudda ut.
De här grafiska materialen har jag även introducerat till en grupp barn på 2-3 år. De var väldigt nyfikna på de nya kritorna. De använde sig av det grafiska materialet på olika sätt. Några verkade fascinerade av torrpastellen, de ritade, suddade med fingrarna och provade många olika färger. Några andra barn tyckte det var svårt att sudda ut färger. De tröttnade och då erbjöd jag oljepastell istället. Jag tänkte att vi få återkomma till torrpastellen. De ritade länge med oljepastellkritorna. Efter ett tag blev alla barn nyfikna på de kritorna och de använde sig av många färger. Ett barn frågade efter vit krita. Det blev effektfullt på det svarta papperet. Jag kom ihåg att hon hade använt vit krita för några dager sedan. Var hon nyfiken på hur det skulle lämna spår på det svarta papperet? På hyllan i atelien finns det även andra material som tuschpennor, blyertspennor, färgpennor och vaxkritor. barnen ville även prova de materialen. Hon som ritat med vit krita valde nu svart tuschpenna. Min tanke var att det kommer inte synas på det svarta papperet, men det gjorde det! jag blev förvånad men för barnet verkade det vara självklart att det skulle synas. Vi har olika erfarenheter. Ibland kanske våra erfarenheter begränsar oss om ni inte provar igen och på olika sätt.
KREATIVITET
Oljepastell kändes mer kletig och gick inte att sudda ut lika lätt. Men färgerna blev väldigt framträdande på svart papper. Kolkrita var mjuk och skön att teckna med, det blev snabbt olika effekter eftresom det gick lätt att sudda ut.
De här grafiska materialen har jag även introducerat till en grupp barn på 2-3 år. De var väldigt nyfikna på de nya kritorna. De använde sig av det grafiska materialet på olika sätt. Några verkade fascinerade av torrpastellen, de ritade, suddade med fingrarna och provade många olika färger. Några andra barn tyckte det var svårt att sudda ut färger. De tröttnade och då erbjöd jag oljepastell istället. Jag tänkte att vi få återkomma till torrpastellen. De ritade länge med oljepastellkritorna. Efter ett tag blev alla barn nyfikna på de kritorna och de använde sig av många färger. Ett barn frågade efter vit krita. Det blev effektfullt på det svarta papperet. Jag kom ihåg att hon hade använt vit krita för några dager sedan. Var hon nyfiken på hur det skulle lämna spår på det svarta papperet? På hyllan i atelien finns det även andra material som tuschpennor, blyertspennor, färgpennor och vaxkritor. barnen ville även prova de materialen. Hon som ritat med vit krita valde nu svart tuschpenna. Min tanke var att det kommer inte synas på det svarta papperet, men det gjorde det! jag blev förvånad men för barnet verkade det vara självklart att det skulle synas. Vi har olika erfarenheter. Ibland kanske våra erfarenheter begränsar oss om ni inte provar igen och på olika sätt.
KREATIVITET
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)